Familjen Bélier är en film som hade premiär här i Sverige i fredags. Filmen handlar om en fransk familj som bor ute på landet och har en gård. Föräldrarna och brodern är döva medan deras 16 åriga dotter Paula är hörande. I skolan upptäcks att hon har en röst utöver det vanliga och hon övertalas att ställa upp i en tävling som kan leda till att hon kommer in på sin dröm utbildning inom musik. Hemma har Paula ofta fått ställa upp och tolka åt sin hörande familj och när de får reda på att hon vill gå en utbildning inom musik blir de helt ifrån sig. Paula slits mellan att stanna kvar ute på landet hos sin familj eller gå sin drömutbildning.
Filmen har enligt franska medier gjort stor succé där, men innan premiären här i Sverige så har den varit väldigt omdiskuterad. Svenska dagbladet har gått ut och sagt att filmen är fördomsfull.
Sveriges dövas ungdomsförbund reagerade starkt innan filmen släpptes på bio och gick ut med följande inlägg på Facebook den 27 mars
"Idag har spelfilmen Familjen Bélier premiär på bio. Filmen handlar om en CODA i en övrigt helt döv familj som bor på en bondgård. Hon får hjälpa till med allt möjligt och är oumbärlig för sina föräldrar och sin döve bror. Hon bär ett tungt ansvar för familjens väl. Hon skäms över sin familj och deras beteenden. En dag upptäcker hennes sånglärare att hon har en fantastisk sångröst och ordnar så att hon får åka till Paris - men hennes föräldrar säger nej.
Vi, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, reagerar starkt på den här filmen. Vi accepterar inte att hörande gör filmer där en stereotyp och förlegad bild av döva reproduceras. Det kan tänkas att det finns vissa CODA som känner igen sig till viss del i familjen - men att göra en "feel good"-spelfilm riktad till den allmänna massan är inte lösningen. Ingen av skådespelarna är döva utom lillebrodern, men han har inte särskilt många repliker. De övriga skådespelarna har fått lära sig teckenspråk strax före inspelningen. Filmen och dess skapandeprocess genomsyras inte av dövkompetens utan tar sig totalt tolkningsföreträde över en förtryckt grupp som redan får tampas dagligen med fördomar och okunskap. Det är oacceptabelt. Vi undrar också när det ska komma en biofilm om döva som inte innehåller klyschan om avsaknad av musik.
Sveriges Dövas Ungdomsförbund uppmanar därför till bojkott av filmen. Det betyder att ej se den och inte köpa biobiljetter, eftersom att man därmed stöder den."
Jag accepterar absolut SDUFs åsikt i frågan och håller till viss del med om deras uttalande. Dock så kände jag själv att jag inte kunde ta ställning för eller emot en film som jag själv inte har sett. Så sagt och gjort, jag köpte mig en biobiljett och var och såg filmen igår. Och måste faktiskt säga att jag övergripande tycker att den var bra. Visst det finns scener som är klumpigt gjorda, scener där det är väldigt tydligt att döva och hörselskadade är två grupper med konflikter emellan, scener där döva kan upplevas som lite korkade. Men samtidigt det är en komedi och jag tror att vi måste se filmen med just de ögonen.
Tyckte att filmen var rolig, komisk, lite sorglig och vacker på en och samma gång. Sevärd? Ja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar