torsdag 14 juli 2016

Psykologen på semester

Träffade min psykolog idag för sista gången innan hennes semester. Nu är hon borta i fyra veckor vilket känns lite konstigt. Jag är så van nu med vårdkontakt med psykolog och sjukgymnast en gång i veckan vardera, nu blir det istället ingen av dessa kontakter på en månad. Under tiden psykologen har semester kommer jag vid några tillfällen att få träffa en annan psykolog, det känns skönt men är inte det samma som den jag är van vid. Hoppas nu att allt håller sig flytande till hon är tillbaka.

2 kommentarer:

  1. Ann S ! Uppsala!17 juli 2016 kl. 11:41

    Anonym Ann S ! sa...
    Ensamhet vid psykisk ohälsa! Du som drabbats av psykisk ohälsa eller har diagnoser, är du mycket ensam? Det är väldigt vanligt, många i den situationen är helt eller nästan helt utan vänner och har sämre kontakt med sin familj. När det gäller vänner kanske man haft problem ända sen barndomen med den sociala biten och kanske aldrig format vänskaper. Eller man kanske haft vänner som man förlorat kontakten med på grund av att den psykiska ohälsan kommit emellan. Det dåliga måendet har gjort att man isolerat sig och varit tvungen att tacka nej när vänner och familj vill träffas.

    När det gäller ensamhet som orsakats av att det blivit ett avstånd mellan dig och befintliga vänner och familj rekommenderar jag att du försöker vara öppen med dina problem. Förklara vad ohälsan gör med dig så dom förstår att du gärna vill träffa dom och upprätthålla relationen men att du inte kan just nu. Säg att du hoppas att dom kommer finnas kvar även om du inte orkar träffa dom så ofta. Har du redan förlorat kontakten med personer som du saknar kanske du vill återuppta kontakten? Dom saknar dig säkert också och kanske aldrig förstått varför ni kom ifrån varandra. Kanske en förklaring till varför det blev som det blev är allt som behövs? På grund av det stigma och den tabu som finns kring psykisk ohälsa kanske du inte vågat berätta vad som faktiskt hänt dig och hur du mår. Jag har efter lång tid med ohälsa valt att vara helt öppen med min familj och vänner, mycket genom bloggen. Detta har lett till mycket bättre relationer med nära och kära. Dom förstår när jag tackar nej till att umgås och när vi umgås har jag inte på mig den berömda "masken" och kan vara mig själv. Tack vare det har jag fått en bättre kontakt och känner att omgivning förstår vem jag är på ett djupare plan.

    SvaraRadera
  2. Hoppas att det gick bra att träffa en annan psykolog!

    SvaraRadera